introducing: graphic art class, the dangerous part where LundLund, Hannabanana and me found the scanner
the spaghetti incident
Jag och Hannabanan är som en vandrande härdsmälta och jag tror att det därmed är smart av oss två att inte äta tillsammans. Idag blev det dock så eftersom att måndagar är lite speciella mediedagar. Så vi började med att lämna mediehuset med några klasskamrater till mig men när vi var nära matsalen valde vi att skriva upp oss hos elevkåren(varför?) så de andra skuttade ifrån oss. Alltså fick vi gå de sista tio metrarna själva, och tur var väl det för jag trampade snett, båda benen vek sig inåt och jag satte mig pladask ner på golvet. Som tur var var det endast ett bord med folk i matsalen som kunde se incidenten och min olidliga smärta till trots så gjorde Hannabanan inget annat än att skratta åt mig. Och det är ok för det var faktiskt ganska kul.
Det var i alla fall spaghetti och köttfärsås i matsalen. Till och med att ta mat blev svårt för oss två (ketchupen var slut) så efter många om och men var vi alltså redo för att äta. Tog god tid på oss och vi blev väl lite högljudda och varken våra klasskamrater eller lärarna (som satt vid bordet bredvid) förstod något. Det är ok.
Så svek Hanna mig genom att börja prata med sin kompis. Jag vet inte varför och det är ju ganska korkat men då var det extremt smart. Jag tog i alla fall tag i hennes gaffel och tog en klick spaghetti och köttfärsås (flickan hade knappt nån sås, och ingen ketchup) och la på hennes mobil. Jag erkänner att det var skumt, men jag erkänner också att jag fortfarande tycker att det är extremt roligt.
Nåväl, denna händelse kommer från och med nu vara känd som the spaghetti incident och den är från och med nu legendarisk, så jag tyckte att det var värt att publicera denna dokumentation av en händelse av sådan vikt.
Hang loose.
Det var i alla fall spaghetti och köttfärsås i matsalen. Till och med att ta mat blev svårt för oss två (ketchupen var slut) så efter många om och men var vi alltså redo för att äta. Tog god tid på oss och vi blev väl lite högljudda och varken våra klasskamrater eller lärarna (som satt vid bordet bredvid) förstod något. Det är ok.
Så svek Hanna mig genom att börja prata med sin kompis. Jag vet inte varför och det är ju ganska korkat men då var det extremt smart. Jag tog i alla fall tag i hennes gaffel och tog en klick spaghetti och köttfärsås (flickan hade knappt nån sås, och ingen ketchup) och la på hennes mobil. Jag erkänner att det var skumt, men jag erkänner också att jag fortfarande tycker att det är extremt roligt.
Nåväl, denna händelse kommer från och med nu vara känd som the spaghetti incident och den är från och med nu legendarisk, så jag tyckte att det var värt att publicera denna dokumentation av en händelse av sådan vikt.
Hang loose.
wig wam bam; gonna make you my man
hey ho, let's go!!
Mr. Richardson @ Alex Wang
tatts
unknown/google
Någon gång vill jag tattuera mig. Tror jag. På vristen. Tror jag. Antingen en pingvin (JAG ÄLSKAR PINGVINER!) eller en av mina älskade hibiskusar. Visst är den första riktigt söt?
e.t phone home
Emelie i min klass fotade de här två bilderna igår (fredag) när det var min tur att filma. I och för sig är jag med i dem, men jag säger det ändå; jag älskar de här bilderna! De är troligtvis de bästa bilderna som någonsin tagits på mig! Jag tycker de är fantastiska!
night lights
Hedda
Heddisen har ju varit halt hela sommaren men ska tillbaka nu. Så yours truly ska sätta igång lilla tösabiten och det kommer bli super med lite tid på tu man hand med cphästen.
school
1. Elli 2. filmar Emelie 3. på jakt efter det perfekta ljuset 3. som upphittades på en parkbänk. Ni ska bara veta vilket fantastiskt ljus hon fick till!