en serietecknares dagbok
Jag sitter och läser Hanna Fridéns blogg, smart tjej verkar det som. Stark också. Hon har så mycket åsikter och jag gillar henne. Jag hade också mycket åsikter en gång, om typ allt. På ett vis saknar jag det, på ett annat sätt är det härligt att bara glida. Men ibland vill man reagera på saker, det händer bara inte i mitt huvud. Jag funderar på om det är för att jag nästan inte läser längre, alls, eller om jag kanske reagerar - bara att jag inte märker det. Jag tror på det där, att man ska läsa mycket. Man lär sig, håller hjärnan i trim och sådär. Men det går inte heller för min del. Läsning är verkligen inte min grej och jag har inte kommit på vad jag ska göra åt det. Jag läste faktiskt mer i trean (vid nio års ålder alltså) än vad jag gör nu och jag hade säkerligen fler åsikter då. Kan det kanske vara så att jag redan har tyckt till om allt? Jag hade ju så jävla mycket att säga för två år sedan att jag kanske redan har täckt allting. Det kanske är klart? Jag kanske behöver uppdatera mig? Lite nyheter skulle inte skada.
Vill man ha något gjort i denna värld får man göra det själv, vara lite handelskraftig liksom. Jag vet helt ärligt inte hur jag ska vara handelskraftig från min säng, så det får vara ett tag till. Precis som allt annat. Skäms på mig. Imorgon ska jag skaffa fram en bra bok. En serietecknares dagbok duger nog inte.
