the roof is on fire
f. Jonathan LederTjugofyra minuter. Tror ni jag hinner duscha innan november? Med vaaaaaaaaaaarmvatten.
coop är livsbejakande
Vi har ingen värme, inget varmvatten, vilket uteslutande betyder att pannan kraschat eller nåt i den stilen. Ingen mjölk har vi heller. Därför har jag ätit två kalla ägg, som lyckades bli fläckvis lös-, fläckvis hårdkokta och som smakade skit. Allt annat är också kallt. Tack gode Gud för Coops snabbcappucino.
separate the skin from bone
0001
sex is for two things: making babies and revenge
rädda tuttarna
f. Blossom Berkofsky
Pause.se ger en krona till Rosa Bandet varje gång du klickar på en länk. Medan du inte betalar ett jota. Jag har klickat femtio gånger. Jag menar, vad vore världen utan boobies? Klicka du också, länken finns här.
nyponros
Igår var det då Halloween-"party" hos Louise och idag årlig Oktobermarknad. Pappa är jätteglad för att jag kommit till insikten att det faktiskt är exakt samma varje år. Jag köpte ändå cocos toppar till honom, men han satte upp lister i köket så han hade inte tid att reagera. Grattis pappa, det var bara ett år sen du skulle göra det. Nåväl, skulle åkt till Tina ikväll, men det blev inte av. Så här sitter jag och slöar. Kollar på nyponrosor från tvåtusensex.
halloweeny
ett kort inlägg rörande den eviga frågan
jag har ont i min arm
Som rubriken avslöjar har jag ont i min arm. Jag ramlade ner för trappan. Två gånger. Samma försök att komma upp för den. Pinsamt. Jag hade nyss släppt ut katten, och hade mina supermysiga två-storlekar-för-stora-tofflor på mig. Så jag halkade och ramlade ner för typ halva trappan och slog mig halvt fördärvad. Men jag reste mig upp, kom nästan hela vägen upp. Sen ramla jag igen. Det gör ont i min arm.
tragikomik 2.0
Alexander Wang s/s 09
Alexander Wang s/s 09. f: marcio madeira
Sommar, sommar, sommar. Jag bryr mig inte särdeles när den väl är här, men nu är den ju inte det så då måste jag längta lite. Såklart ser ni det ovan, och är det inte underbart? Grå ziphood, jeansskjorta, kavajjacka, magtröja och transparent. Så här kommer jag se ut hela nästa sommar. Lätt.
Update (July): Jag tycker det är ganska kul att jag faktiskt fortfarande älskar det här; att jag faktiskt har sådana här kläder på mig när jag får chansen (när jag inte jobbar, med andra ord) .
snowboardjacka
Det är jäkligt gött att praoa, dels för att det är kul på Junkyard, men också för att jag slipper skolan. Såklart. Fötterna börjar vänja sig och jag börjar hitta helt OK, komma in i det någorlunda. Varje gång jag går in på kallagret och hämtar snowboardjackor, känner jag bara hur tjocka och goa de är. De kanske inte är så high fashion, men det är mysiga och varma. Ge mig?
feet
Första dagen på praon då, på Junkyard närmare bestämt. Jag hade ingen aning om att det var så kul att ränna omkring på ett lager, men det var det. Fast nu värker fötter och knän och av någon anledning så är mina stortånaglar blå. Jag vet inte varför, jag har ingen läkarexamen, men det löser sig nog. Så efter att jag slutat gick jag till Överby och köpte nya byxor, en ziphood och mystofflor. De sistnämnda är ganska goa mot naglarna. Så får vi se hur det går med fossingarna imorgon.
my mother and I
Jag känner min mamma alldeles för väl. Jag vet exakt hur hon funkar, nu efter femton och ett halvt år. Jag vet exakt när hon kommer när hon ska hämta mig, jag vet hur hon reagerar (även om jag inte vet varför) och jag vet vad alla hennes konstiga ord egentligen betyder. För några veckor sedan städade hon här i datarummet. Det var damm, pennor, papper, tidningar och sladdar överallt. Hon gjorde jättefint och jag blev jätteglad, dels för att det var städat och dels för att jag slapp göra det. Så nu när jag skulle bränna en skiva var brännskivorna puts väck. Jag letade verkligen överallt, jag frågade mamma, men ingenstans stod de att finna. Så jag satte mig ner i stolen, lutade mig tillbaka, slöt ögonen och tänke "var mamma, var mamma, var mamma! ... Garderoben!" Så jag gick bort till garderoben, öppnade den och vad hittar jag, bland headset och gamla strumpor - skivorna! Sensmoralen är alltså att jag tror jag och min mor spenderar lite för mycket tid tillsammans.
en olycka kommer sällan ensam
mr Kirkwood
shoes by Nicholas Kirkwood
I was out in the garden where all the colors were having a party
music history lession p2: AC/DC, thunderstruck
Klicka på bilden
