den långa vägen
tack allesammans, tack
mamma jag har, varit för, snäll och obstinat
Igår var jag riktigt flummig, hade väldigt kul och eftersom att jag inte sovit mycket i natt så har det blivit nästan löjligt nu. Jag kom hem ganska sent. Eller tidigt, någon gång måste det ju slå över. I alla fall, jag har hunnit med att vara lite social, pluggat språk och deklarerat. Det känns bra när man är produktiv ska ni veta. Nu ska jag dricka upp cappuccinon och sedan bär det av igen. Hang loose!
P.S. Förlåååååååååååt, vilket kasst inlägg. Är verkligen inte nöjd, men jag har inget flyt nu. Eller det tycker inte jag i alla fall, det känns så krystat. Ni kanske älskar det. Men jag ber om ursäkt i alla fall - det blir inte bättre just nu.
snart så
f. Hayao Miyazaki
Yeäk. Jag känner att jag borde ömsa skinn just nu, eller något. Jag har ganska svårt att sätta ord på känslor men så kom jag på idag exakt hur jag känner mig; som den ansiktslöse i Spirited Away. Han till vänster alltså. I och för sig, han käkar folk. Så långt har jag inte kommit än. Men det är ju såklart bara en tidsfråga.
april
f. D Martensen
Nu har jag alltså två fina flickor som är arton. Grattis till dem båda! det är i alla fall aprilväder ute. Verkligen. det blåser, regnar och åskar så snart försvinner väl mitt internet. Man vet ju aldrig. Jag har i alla fall läst lite måste-läsa-bok, skrivit lite NO-uppsats och städat lite rum, skickat några sms, lyssnat lite musik och ätit pizza. Det är verkligen dags för mer motion och mindre skräpmat. Mycket mindre skräpmat. Men, som sagt, jag orkar liksom inte bry mig nu. Saken är den att om jag låter mig förfalla ner till fetmans avgrund kommer det ju bara bli ännu värre. Haha. Nåväl, time will tell. Mindre skräpmat och mer vatten, för det mår man bra av, ihärdighet och tålamod, socialt samspel och fint väder får bli mina ledord (säger jag åtminstone nu när jag är positiv) så får vi väl se vad som händer. Jag har i alla fall städat halva mitt rum och, shit, mattorna är ju på balkongen! Hang loose.
ey yo
Imorgon fyller min homie 18 år. Fatta. Stora ett åtta. Hon tjatar apmycket på mig. Jag är mest avundsjuk. Nåväl. Det är, den ringa åldern till trots (min mormor är åttio), en stor dag. Det är körkort och krogen. Tiotusen jättegrattis och må du leva i hundra år till!
vi fortsätter på ämnet semester
carole
I sommar åker jag med familjen till Italien. Vi har varit där förut, men jag minns inte så mycket. Jag minns höga vågor, gassande sol, Venedig och superb, italiensk glass. Jag längtar så mycket att jag borde buras in, och sakta närmar vi oss. Underbart!
smokin' leppard
f. D Martensen
Jag har tappat allt. Eller jag borde tappa allt. För just nu känns det som om jag bunkrat upp med massor av saker jag inte ens vill göra och som kväver det jag faktiskt vill göra. Och som kväver mig. Jag bara gnäller och det går ut över dem jag älskar. Samtidigt kan jag inte heller hålla masken mot de jag har svårt för. Dessutom gör jag allting halvdant. Allra helst vill jag bara sova. Och det verkar som om det är fler än jag som känner såhär. Gå och lägg er.
en maläten vän
En bekant är någon man träffat mellan en och sjuttiotolv gånger men ändå inte känner. Snäppet ytligare än en kompis - i det ordets rätta bemärkelse. Bekant är dessutom ett föråldrat ord. Men vad ska man kalla dem? En?
"Vem är hon?"
"Lisa."
"Känner du henne? Är ni kompisar?"
"Njaaaaa... hon är... en."
Skulle du vilja vara en? Jag vill inte vara en. Jag vill hellre vara bekant. Ändå ligger ordet bekant så himla fel i munnen. Jag menar, smaka på det bara. Bekant. Det tar liksom emot, det känns som om ordet vill krypa ner i halsen igen när den kravlar sig upp genom struphuvudet. Bekant. En. Dessutom, tänk om de är flera. Bekanta. Är de två då? Nej då är de nåra, eller några om man ska vara korrekt.
"Känner du dem? Är ni kompisar?"
"Nej, de är några"
Vet ni vad mer som är konstigt? Föredetta vänner.
"Känner du honom?"
"Nej, det är en föredetta vän."
Är inte det fel? Bara rätt igenom? Föredetta vän? Klart man förlorar dem, men vadå? Stoppar man dem i en kartong på vinden då eller?
"Ooh ja det var en vän jag hade en gång. Nu är den maläten."
Föredetta vän. Nedvärderar inte det vänners värde? Jag har aldrig varit vän med någon - inte nes de jag äcklas av - och ångrat det, det känns fel att de är föredetta. Föredetta beskriver tid, men vänner är förevigt. De finns faktiskt där. Därför passar de inte ihop.
Anledningen till att jag skriver detta är för något en bekant skrev. Inte om mig. Men om folk som gör saker som hon inte tycker om. Jag har gjort minst en av de sakerna. Inte "mot" henne. Men ändå. Hon hatar också att lyssna på människor som hon inte bryr sig ett dyft om. Och vi är bekanta. Hur vet jag att det inte är jag? Varje gång vi möts kanske våra ivriga samtal (som säkerligen bara är karaktäristiska för henne) bara är artighetsgester. Hur vet jag det? Hur vet jag om jag bara ska hälsa och ignorera henne? Hur vet man saker? Varför får man inte lära sig detta i skolan? Och varför lär man sig inte längre hur man uppför sig?
Det är fel, det är fel, det är fel, det är bara så fel. Och hur kommer det sig att relationer inte vet vad friktion är? Varför glider de så lätt? Vem ska svara på det här?
den fula ankungen
Les Miserables. Klicka för en WOW-upplevelse.
into the fires unknown
tequila shots
f. ?
Har lärt mig lite språk, solat och somnat. Riktigt soft dag. Sen ska jag ut nånstans. Hang loose!
lingo
f. lefashionimage
Idag var ingen kort dag, rent tekniskt sett, men den kändes som en evighet. Det är jobbigt att kravla sig till skolan när man haft lov lite för kort tid (alltid alltså) och det är alltid lika jobbigt med onsdagar. Nåväl, jag har i alla fall en mapp här på datorn som jag och säkert någon av er finner mycket intressant; en mapp fylld med fin fina bilder som inte jag själv har fotat och som jag själv aldrig skulle klara av att fota. Vackra, inspirerande bilder. Tänkte börja dela med mig lite. Så har jag en sista fråga också.
Technically today has been a short day altought it felt like an eternity. It's hard to crawl to school when your Eastern break has been a little too short (such as allways) and don't get me started on Wednesdays. Any how, I have a file on my computer which I and surely some of you find very interesting; a file full of hunky-dory pictures which I haven't and never could have shoot myself. Beautiful, inspiring photos. I thought of sharing them with you guys. And, also, I have one last question.
Ska jag skriva på svenska eller engelska?
Should I write in Swedish or English?
vadå? är du i skolan?
1. Jag har inget B-språk idag. Så jag har värsta långrasten. Därför har jag bakat citronmuffins och kollar tv. Tummen upp.
2. Jag har fått jobb. Jag vet inte när. Jag har ingen aning om vad jag tjänar eller hur länge jag ska jobba. Men jag har det. It is so mine. Lågkonjukturen kan bita mig i röven.
3. Jag har kommit in på gymnasiet. Jag är inte så förvånad, ursäkta självförtroendet, men siffrorna var skrattretande.
4. Jag betalade skatt förra året. Det känndes liksom bra även fast jag bara jobbade i bortåt två månader. Den som ger den får. För ett tag sen fick jag tillbaka fyra femtedelar av kalaset.
5. Jag ska rida igen ikväll. Det är alltid soft. Alltid.
bowlin'
Igår åkte jag och Gustaf och bowla i Trollhättan. Först var jag lite, tja, nervös eftersom att jag alltid varit fruktansvärt dålig på att bowla men jag tänkte hurtigt att jag minsann borde öva till på lördag. Så vi drog oss dit och det visade sig att blått UV-ljus, discoklassiker, tunga klot och Coca Cola var en super kombination. Eftersom att jag, oväntat nog, vann så skulle jag bjuda Gustaf på glass. Därför satte vi oss på bussen hem men ändrade oss snabbt och åkte till Göteborg istället. På tåget ändrade vi oss igen så det slutade med att vi skulle käka McD och inte glass. Om allt gick som det skulle skulle vi haft en halvtimme på oss i Göteborg, men självklart gick allt fel och därför hade vi bara en kvart på oss. Vi gick raskt till två McDonald's (eftersom att det första inte hade någon mat kvar för det var ju stängningsdags) och sedan fick vi springa hals över huvud tillbaka till stationen med McDonalds i handen och jag i högklackat, kan tilläggas. Vi hann med nöd och näppe med tåget och slog oss anfådda, hysteriskt skrattande och med maten framför oss ner i sätena på tåget. Det var en superduperrolig dag må jag säga. Tack Gustaf! Jag är skyldig dig en glass!
Nu är det ju också så att det är första skoldagen efter lovet. Tror ni det suger eller? Jag har sovit kanske tre timmar i natt och ser ut som en rymdzombie med mörka ringar och röda ögon. Läskigt. Men men, det är bara att bita ihop. Hang loose!
Smögen
Okej så alla bilder blev lite småskeva. Men det får ni leva med. Jag hade det i alla fall riktigt trevligt på Smögen igår, med fina vänner, citronmuffins och en äckligpizza, korkade Västtrafikchaufförer (you can run but you can not hide) och småkallt väder. Nu ska jag starta en tvättmaskin, för det kunde tydligen inte min bror göra själv.
night lights
Eftersom att jag, som sagt, var på Smögen idag så är bilder på träd och påskfjädrar kanske både oväntade och besvikande (kan man säga så?) men, oroa sig icke, det kommer. Orkar bara inte leta nu eftersom att det blev bortåt femhundra kort. Det var i alla fall en trevlig dag och det är alltid intressant att ta kort på kusten; där är ett så speciellt ljus. Men jag återkommer imorgon eller så. Hang loose.
copycat
f. i canhazcheezburger
Jisses Amalia, det känns som om någon greppat tag i mitt huvud och suttit och dunkat det mot sänggaveln i några timmar. Alldeles tjockt och tryckkänsligt. Det kan ju ha hänt. Eller så är jag bara väldigt trött. Ska i alla fall till Smögen imorgon. Även fast allt är stängt där, troligtvis. Men det är ju inget fel med lite dagsutflykter. Nej, nu får det vara slut med de korta, konstiga meningarna för nu ska jag duscha, kolla på CSI och sussa. Jag får säga som Emma; hang loose!
